Älska mig för den jag är!

Ibland försvinner tankarna iväg och jag börjar jämför mig och Mira med andra barn och mammor. Nu när jag sitter här kan jag inte förstå varför. Det är bara att gilla läget och inte oroa sig för saker som vi ändå inte kan göra något åt. Än så länge har Mira hängt med i utvecklingen och uppnår nya saker i samma takt som andra barn. Jag vet ju att jag inte bör jämför och försöka intala mig själv att inte göra det. Men ibland blir det så i alla fall. Jag blir så arg på mig själv. Alla barn har rätt att utvecklas i sin egen takt och det är inget som säger att barn ska gå när de är ett osv. Samtidigt vet jag att jag måsta acceptera att det kommer ta längre tid för Mira att lära sig saker. Jag läste en gång i en artikel om att alla människor har rätt att bli älskade för den de är. Jag tror att vi alla behöver påminnas om det då och då. Älska mig för den jag är oavsett om jag är lång, kort, har rött hår eller har en liten kromosom för mycket! Ingen är perfekt, men personer med Downs syndrom får kämpa mer än "normala" människor för att bli accepterade och älskade för dem de är. Mira har på denna korta tid lärt mig så mycket om livet. Omedvetet har hon påverkat mig och hjälpt mig att se och uppskatta saker i livet som jag inte gjorde tidigare. Bara genom att vara nära henne upplever jag en sådan positiv och harmonisk energi. Hon lever här och nu och vill bli älskad för den hon är. 

 

En sak kan jag lova er...... Jag älskar Mira för den hon är!