Sidor

söndag 25 september 2011

Hundvakt

Här kommer lite nya bilder från helgen när Opti har haft sin fästmö på besök. Vädret har varit underbart och vi har försökt va ute så mycket som möjligt.


De här hundarna är bara så underbara, speciellt tillsammans. Opti fyllde sex år i går men det kan man verkligen inte märka när han är med Ina. (Ina är mina föräldrars berner tik som är tre månader yngre än Opti).


Mira gillar verkligen deras lockiga pälsar, de är dock mindre roade av att hon är och drar i dem. De har dock kommit underfund med att  hon är en liten guldgruva när det gäller mat, de ligger och vaktar under hennes stol för att va snabbast fram om någon liten mumsbit skulle hamna på golvet. Vilket det gör väldigt ofta numera när Mira ska försöka pilla i sig maten själv... =)

 
Busfröet är framme och ska ha tag i den fina rosa kameran.

Hoppas ni haft en bra helg och att ni kan starta morgondagen och veckan med nya fräscha krafter. Det ska jag försöka även om jag känner mig rätt trött ikväll. Igår var jag på lite fest med tjejerna, för min del blev det inte så sent men nu ikväll känner jag mig rätt sliten (det märks ju att man inte är 20 längre... =)).
 
God natt!



fredag 16 september 2011

Tid att tänka




De senaste dagarna har gått i lite lugnare tempo och vi har passat på att umgås med och träffa lite vänner. Jag och Mira har även haft kvalitetstid för oss själva. Mira har börjat sova lite mer ordentligt på eftermiddagarna, så nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra med all egentid och självklart sätter min hjärna igång att arbeta.

Hur har jag hamnat i den situation jag befinner mig i just nu? Beror det på mina egna val eller beror det på ödet eller slumpen. Vad skulle kunna va annorlunda, vill jag att något ska va annorlunda och i så fall vad? Vad tycker andra och vad har de för åsikter eller bryr jag mig egentligen om vad andra tycker?

Som ni märker är det mycket som snurrar i mitt huvud just nu. Ännu har jag inga svar men jag hoppas att de kommer snart. Jag tycker inte om att va såhär villrådig. Sen när blev jag en tanke och känslomänniska? Jag brukar ju bara köra på i full fart framåt, tyvärr ibland utan att ha tänkt mig för. Jag har säkert sårat någon på min väg helt omedvetet och naivt. Det ber jag om ursäkt för såhär i efterhand om det nu går...

Är den nya sidan eller egenskapen hos mig något positivt eller negativt?

Är mitt sätt att fylla dagarna med massa aktiviteter och måsten ett sätt för att slippa tänka och känna för mycket, eller är det bara mitt sätt att leva?


Fortsättning följer...

- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 6 september 2011

Sjukstuga


Senaste veckan har vi varit en hel del på sjukhuset, både pga vanliga rutinkontroller men även av lite mer akut anledning.  Det positiva och vad som är väldigt skönt är att det vid senaste hjärtkontrollen verkade som att Miras hjärtfel ser bättre ut, vet inte riktigt vad detta innebär ännu men i november ska vi träffa en speciallist från Lund. Senare i veckan började Mira kräkas och fick lite problem med magen. Vi åkte till sjukhuset och blev inlagda över natten. Dagen efter mådde hon dock mycket bättre, undersökningarna gav ingen förklaring till va som skett utan Mira verkar ha rett ut det hela själv. När vi sedan varit hemma ett dygn fick hon plötsligt hög feber som har hållit i sig hela helgen, så idag var det dags att besöka sjukhuset på nytt. Vår otroliga lilla tös verkar ju må förvånansvärt bra för att ha 39-40 graders feber. Hon är inte förkyld eller någonting så vi vet inte riktigt vad febern beror på. Idag tog de en urinodling som vi får svar på imorgon men vi har redan börjat behandla med antibiotika för hennes infektionsprover visar att hon har något pågående i kroppen. Nu håller vi tummarna för att hon kryar på sig snart, vi är inte vana vid att ha en liten sjukling här hemma. 
Emellan febertopparna har Mira haft lite spratt i benen och har börjat stå själv mer och mer, hon blir så lycklig när hon lyckas (dessutom tycker hon det är roligt att slänga sig framåt i famnen på den som råkar vara framför ;-)), igår tog hon till och med ett steg på egen hand.



Nähä, nu ska jag lägga mig och hoppas att de blir en något lugnare natt än vad de sista har varit pga Miras feberyra.